Besök på Björknäs förskola

Efter lunch är det så dags för Gunillas 3:e förskola – Björknäs. Gunilla har varit verksamhetschef för dessa tre förskolor i snart två år, och förskolorna jobbar en hel del gemensamt, bl.a. med kompetensutveckling. Språkutveckling och dokumentation genom portfolio har varit två stora prio-områden liksom ”våga leda”. Jag har varit och hälsat på här tidigare (och har ett innestående löfte om att få komma hit och prya).

En stor förskola med traditionellt förskolehus som är hopbyggd med ett stort gammalt stenhus. Här arbetar man Fröbel-inspirerat och mycket med att se helheten. ”Först ser jag hur blåbäret växer, sen samlar jag och jag mäter och till slut blir det en blåbärspaj!” Ett annat intressant sätt man arbetar på är Fristyrd lek. Vi får en ingående redovisning av vad det går ut på och hur knäppa alla tyckte att hennes förskola i Jönköping var när de började med det. Men också hur de sakta fick acceptans för arbetssättet när resultatet visade sig. Det hela går ut på att tisdag-torsdag mellan ett och tre bestämmer personalen vilka som ska leka var. Fem barn leker tillsammans, t.ex. i familjevrån. Från början var det ett sätt att motverka mobbing, men nu är det för att få barnen att välja olika kompisar och olika lekar. Och det är mycket positivt. I Björknäs skola, som många barn börjar i senare, märker man just att barnen inte är så fast i vilka de leker med, utan har många olika kompisar. För mig låter fristyrd lek definitivt positivt när jag har fått allt förklarat för mig!

Vi pratar också om barns medbestämmande och hur viktigt det är att det inte får bli ett ”sken-medbestämmande”. Och att ibland är det faktiskt de vuxna, personal och föräldrar, som bestämmer. Till sist går vi ut och tittar på tomten. Här har ett enormt område frigjorts där det tidigare bara fanns taggbuskar och Gunilla pekar och berättar hur de tänkt att ytan ska användas för barnen framöver.

Kvalitetssäkring 30 (Björknäs förskola)

Delad föräldraförsäkring är dubbel glädje

Idag läser jag SVD:s ledarsida och blir bekymrad. Sanna Rayman skriver om föräldraförsäkring och valfrihet, apropå att även Birgitta Olsson, fp, nu tycker att även hennes parti bör förespråka en mer jämställd föräldraförsäkring. Sanna Rayman tycks se det som en rättighet för föräldrarna. Jag trodde (i min enfald….) att föräldraförsäkringen är till för barnen.

När jag säger det utgår jag ifrån att alla barn ska ha rätt till BÅDA sina föräldrar. Att mamma och pappa (eller mamma och mamma/pappa och pappa) är lika viktiga.

Vi kan ju fundera över att detta inte är självklart för alla. För mig och min familj var det ingen diskussion. Alltså, vi funderade inte ens på några andra alternativ. Det var mer än fråga om exakt när – jul var ett bra tillfälle eftersom våra tre barn alla är vårbarn.

Idag är barnen 22, 19 och 14 och jag är säker på att deras förhållande till mig och min man har stärkts utifrån att vi båda var hemma ungefär lika mycket.

T.o.m. KD borde vara för delad föräldraförsäkring, eftersom föräldrar som delar inte skiljer sig lika mycket!

Nu föreslås från Socialdemokraterna att föräldraförsäkringen ska vara tredelad. En tredjedel till mamma, en till pappa och en att fördela gemensamt. Det ger väl verkligen möjlighet till flexibilitet.

Och kanske kan det ge omodiga män möjlighet att vara hemma mer, de kan säga till arbetsgivare "jo, äh, jag måste ju, för annars försvinner dagarna... Eller så kan pappa tala om för mamma att en del faktiskt är min.

Låt männen få del av denna försäkring!